Jag har varit på sjukhuset sen i onsdags, ena sonen har opererat högra foten. Det var ben som skulle flyttas upp, ner och ut och en knöl på foten skulle tas bort. Allt har gått bra med honom trots han haft enorma smärtor.
Jag hade tagit med mig lite böcker för att läsa, men fastnade för en pocket där på avdelningen, Brottstycken av Joy Fielding. Den var väl rätt ok, lättsmält om inget annat. När vi igår skulle åka hem så hade jag inte hunnit läsa ut den, men även om det inte var en höjdare så kunde jag dels inte läsa slutet, så som min kära mamma alltid gör och dels kunde jag inte låta bli att fråga om den fick följa med mig hem. Det fick den. Nu har jag läst ut den och den slutade precis som jag förutspått. Så summan av kardemumman är: jag hade inte behövt låna hem den.
Jag har läst böcker av henne tidigare och alla har de varit väldigt lättsmälta. Inget fel i det, det passar väldigt bra vid såna här tillfällen.
Nu läser jag Liv Strömquists Kunskapens frukt och den är kanon!
Bokform 